Sven-Arne Silves Hemsida

     
      • Min viktigaste sida »

• Lär dig avslappning »

• Aktuellt »

• En överraskning »

• 150 Egna Limerickar »

 
   

        Startsidan  *  Släktforskning  *  Mina böcker  *  Skånsk kultur  *  Några dikter  *  Skånskt bygdemål  *   Resten   *  Gästbok

  Det är vackrast när det skymmer - av Per Lagerkvist - en av mina favoritdikter  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


SKÅNSKT BYGDEMÅL

har genom tiderna använts av flera fantastiska författare. De två jag värderar högst är Nils Ludvig Olsson och Daniel Rydsjö.

I min barndom och ungdom hade vi då och då högläsningskvällar då min far och jag läste valda dikter och berättelser ur de böcker vi hade hemma på skånskt bygdemål.

Min far Victor Silve (1899-1970) skrev också ett par dikter som jag tänkte presentera för er i både text och ljud:

Min lille ful: 

(Hör den uppläst av Sven-Arne Silve)

Min middesblong den tar jau titt
pau gräsed nör i haven
å ligger darr å slöar litt
mä hatten lajd pau maven.

Dau har min ful sin frihedsstong
å släppes ud au buren,
dau e han allermingst en kong
darrude i naturen.

De e en liden granner ful
den lille hjarteknoppen,
han e litt blau å litta gul
å ljusgrön nörad kroppen.

Han sjonger, kackar å ger hals
de lilla kära lived
de e en rekti wienervals
som ifrau positived.

Han flyer kvickt frau stam te stam
å hackar ibland blana,
å far en flua väjen fram
forrsöger han å ta´na.

Men de e sällan han faur napp,
han hogger rent for lused,
sien flyer han si säl i kapp
frau haven hän te hused.

Men strajs igen han vänner bort
te haven, den filuren.
Han e nock rädd ad rent for fort
fau kryba ing i buren.

En timmes ti, en å en hal
han håller pau å kvittra.
sien ifrau stalled hörs en kal
å jau faur gå te krittra.

Dau reser jau me ryandes
å gnäller: "Aj som katten".
Dau kommer fulen flyanes
o slaur se nör pau hatten.

Nu vill han ha sin middesmad
å norr jau gaur te djuren,
dau följer maj min undulad
å flyer ing i buren.

 

Norr Sven va liden:

(Hör den uppläst av Victor Silve -inspelat  c:a 1965)

Norr Sven va liden å nå´d fanns
han ente konne lia,
dau skreg han höjt i himlasky
å velle ente tia,
å feck han dau i ändanom
en liden klatsch med hånnen
så skreg han bara höjare
te dess han tabte ånnen.

Han vöjste opp, ble skolestor
- te skolan va han tvongen -
dau skreg han ente mer som forr
men va rätt rapp i mongen.
Å ble han galen dau naun gång
de va forrudan tjud
han visste nock ge svar pau tal
- å så bröd kriged ud.

Mä mad ble smått, å kortelegen
den vöjste udan änne
mä kort pau smör å margarin
å kyd å ägg å bränne.
Å darr va kort pau nikotin
å mjöl å allt sånt där´na,
pau grädde, gryn å salter sill
ja, te å mä pau klärna

Nårr Sven te skoles traskade,
sau hade han en lua
som ente hade alls nånn skarm
- forr "de fick ente dua"
sa moren, ad han slängde´n au
å frös om sina locka,
sau norr han skulle arti va,
han konne bara bocka.

Å sau en da sa läraren
te sina skoleglötta:
"Sven haur visst ägg i huan sin,
sau den e svaur å lötta!"
Men Sven han fann se redit bra
å sto darr snäll å from,
å svara läraren: "Jaha,
å darr e kort pau dom!"

 

 

Översättning: ful = fågel; middesblong = middagssömn;  maven = magen; nörad = nedåt; lused = långsamt; flua = fluga; krittra = kreaturen; nör = ner; ryandes = gnällande;         

 

Översättning: Konne lia = tyckte om; hånnen = handen; tabte = tappade; ånnen = andan; mongen = munnen; vöjste = växte; kyd = kött; skarm = skärm; arti =artig; luan = mössan; skoleglötta = skolbarn; lötta = lyfta; redit = riktigt;