Sven-Arne Silves hemsida


 

 

    KLICKA GÄRNA PÅ SKÅNSKA MATRÄTTER   (dom tål det!)    

 

 

   

Meny

Startsidan

Släktforskning

Mina böcker

Läs mina böcker

Skånsk kultur

Skånskt bygdemål

Några dikter

Resten

GÄSTBOK

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den rätta bilden av skåningen

(om vi får säga det själva)

Skåningen är inte som andra.

Framför allt är han vacker.

Han har inte Stockholmarens lömska blick, inte heller Göteborgarens hysteriska sätt att tala eller Smålänningens hasande gång. Inte Sörmlänningens låga fotvalv eller Medelpadingens kutryggiga dolskhet.

Nej, Skåningen är i sanning en prydnad för mänskligheten. Likt ett majestätiskt monument höjer han sig över slätten. Hans blick är ärligt trofast, hans kinder glöder av hälsa och hans hållning är rakryggat reslig.

Ändå - allra vackrast är han inuti.

Där klappar ett ädelt hjärta och där har en obefläckad karaktär tagit sitt säte.

Lägg därtill en nästan överjordisk snabbhet i tanken; en klokhet och känslighet, som saknar motstycke någonstans. Ställ honom inför de svåraste problem, stapla upp framför honom all jordens bekymmer, kom till honom med konflikter och elände. Han kommer att lyssna tålmodigt på dina jämmerliga klagovisor, men du kommer också strax finna tröst i hans kloka lösning på världsalltet dilemma.

- Jaja, ska du höra honom säga, de bler nock bra me de.

Genom sekler av med- och motgångar, sociala och kulturella revolutioner, ockupationer och allahanda irriterande intrång i vardagen, har Skåningen lärt sig att kommer bara tid kommer säkert också råd. Blir man bara siddande är jordelivet inte konstigare beskaffat än att det efter ett tag återgår i normala gängor förr eller senare. Detta hindrar inte att Skåningen både lärt sig ingripa i skeendena och ibland kan ertappas känna både upprördhet och engagemang.

 

Sådan är Skåningen.